onsdag 24 februari 2010
Min vita period
Likt många andra drabbades jag som många andra av längtan till det oskuldsfulla det vita. Och i mitt fall till de provance. Medans vi sjöng Edith Piaff och lät lavendel doftande tvålar och strykvatten som hette jardin rose ta över i vårt hem- så målades alla väggar svagt cremefärgade. Möblerna ströks med Panduros allmoge vita färg som går bara en aning åt det honungsrosa. Det skavdes på guldfärg för den rätta slitna känslan. Och medans stormarna rasade runt oss levde vi denna romantiska något pastellerade vita värld.
Ni som tittat tidigare i min färstarka blogg kommer att se att flera av möblerna tygerna mm sedan fått hänga med men fått nya färger användningsområden. Detta är vår gamla lägenhet ett rum större än nu och en verkligt stor skillnad i färgval och explosivitet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kul att hitta hit! Din nuvarande stil är störtskön! Gillar det rosa köket. Och du har ju helt rätt. Rosa är bara en färg inget annat. De som mixar ihop den med kön och feminism och så vidare fattar ju ingenting. Tänk att det finns feminister som tycker att rätt väg att gå är att ge rosa åt killar och blått åt tjejer...De har ju inte fattat nåt. Vägen att gå är ju att börja med att inse att det är bara tjejen och killen som har kön. Resten är just bara färg, sysselsättningar, jobb, egenskaper osv som inte har något kön och därför är helt fristående och det är fritt för killen och tjejen att plocka vad de vill ur livets godisskål. Men nu serverar vi dem det vi bestämt är könsbundet. Rena rama idiotin av alla som lever idag. Nej, nollställ allt och börja från början. Då behövs inte feminismen längre. Men dit kommer vi väl aldrig...
SvaraRaderaOj, jag gick igång där på din "rosa kök beskrivning". Men du hade så rätt!!! :):):)
Sa jag att jag diggar din stil!? Din nuvarande.